Kastration

Kastration

Kirurgisk kastrering är ett vanligt ingrepp som utförs på både hundar och katter, oavsett kön. Syftet är att ta bort könskörtlarna för att minska produktionen av könshormoner. Hos hanhundar avlägsnas testiklarna genom ett litet snitt nära pungen, där både blodkärl och sädesledare knyts av. För tikar görs en operation genom bukväggen där livmodern och/eller äggstockarna tas bort.

Det är viktigt att skilja på kastrering och sterilisering. Vid sterilisering, som sällan används för djur, klipps eller knyts sädesledarna hos hanar eller äggledarna hos honor, men könskörtlarna lämnas kvar. Detta innebär att hormonproduktionen fortsätter, till skillnad från kastrering där hormonproduktionen upphör.

För hanhundar finns även kemisk kastrering som ett alternativ till kirurgiskt ingrepp. Denna metod innebär att ett hormonchip implanteras under huden mellan skulderbladen. Chippet sänker mängden könshormoner i blodet och börjar verka fullt ut efter 4–6 veckor. Under denna tid upphör spermieproduktionen, och testiklarna minskar i storlek. Effekten varar vanligtvis mellan 6 och 12 månader, beroende på styrkan hos det implanterade chipet. När effekten avtar kan chipet bytas ut för fortsatt hormonell kontroll.

    Anledningar till att kastrera sitt djur

  • Det finns många olika skäl till att kastrera ett husdjur. I vissa fall är det medicinskt motiverat, som vid problem med prostatakörteln, diabetes, återkommande besvär under löp eller kryptorkism – ett tillstånd där en eller båda testiklarna inte har vandrat ner i pungen som de ska.
  • Kastrering kan också göras för att hantera beteendeproblem eller som ett förebyggande steg för att minska risken för sjukdomar kopplade till könshormoner och reproduktionsorganen. Det är dock viktigt att vara medveten om att ingreppet, som utförs under narkos, har både fördelar och nackdelar. För kemisk kastrering behövs däremot ingen narkos.

    Exempel på fördelar med kastration:

  • Djuret kan inte reproducera sig, vilket eliminerar risken för oplanerade kullar.
  • Flera sjukdomar kopplade till könshormoner eller reproduktionsorganen kan förebyggas eller helt undvikas. Exempelvis minskar risken för livmoderinflammation, testikelcancer och tumörer i juver.
  • Beteenden som är hormonellt betingade tenderar att minska. Många djur upplevs som lugnare, och honor/tikar upphör att löpa samt drabbas inte av skendräktighet.

    Exempel på nackdelar med kastration:

  • Kastrering kan påverka ämnesomsättningen, vilket ibland leder till viktuppgång och följdsjukdomar relaterade till övervikt.
  • Pälsens kvalitet kan förändras och bli annorlunda än tidigare.
  • Urinläckage kan förekomma hos vissa djur, men detta går ofta att behandla med rätt medicinering.
  • Beteendemässiga förändringar, som ökad osäkerhet, kan uppstå hos vissa individer. Det är viktigt att notera att kastrering inte alltid löser alla beteendeproblem, särskilt om det finns flera bakomliggande orsaker.
  • Vid kirurgiska ingrepp finns det alltid en viss risk för komplikationer kopplade till både operationen och narkosen. Vi lägger stor vikt vid att minimera dessa risker och erbjuder trygg vård av hög kvalitet.
  • Den bästa tidpunkten för kastrering varierar beroende på djurets ålder, ras (hos hundar), temperament och löpcykel (hos tikar). Katter kastreras vanligtvis vid omkring 5–6 månaders ålder, medan hundar ofta kastreras mellan 6 och 12 månaders ålder.
  • Om du funderar på att kastrera din hund eller katt men känner dig osäker, är du välkommen att boka ett möte med en av våra veterinärer. Tillsammans kan vi gå igenom för- och nackdelar samt vad som är bäst för just ditt djur. Du kan boka tid för kastration via telefon.
Top