Knäskålen ska normalt glida i en fåra på framsidan av knäleden när hunden böjer och sträcker benet. Vid patellaluxation förskjuts den åt sidan, oftast mot knäets insida. Tillståndet hänger ofta samman med hur ben, muskler och senor kring knäleden är formade och utvecklade. Det förekommer ofta hos mindre hundraser men kan även drabba större hundar.
Ett klassiskt tecken är att hunden plötsligt håller upp ett bakben under några steg och sedan börjar gå normalt igen. Andra hundar får mer långvarig hälta, stelhet eller ovilja att springa och hoppa. Veterinären undersöker hur stabil knäskålen är och graderar vanligtvis luxationen från grad I till IV. Vid mer uttalade problem kan röntgen eller annan bilddiagnostik behövas för att bedöma benens form och planera behandlingen.
Alla hundar med patellaluxation behöver inte opereras. En hund med lindrig luxation och inga eller få symtom kan ibland följas utan kirurgi. Vid återkommande hälta, smärta eller tydlig felställning kan operation vara lämplig. Kirurgin anpassas efter de anatomiska förändringar som finns och kan innebära att knäskålens fåra fördjupas, att senfästet flyttas, att mjukdelarna kring knäleden korrigeras eller att benets vinkel förändras. Det finns därför inte en enda operation som passar alla hundar.